Medietrender 2013 VI: Nyhetsarbetets förvandling

HÄR AVSLUTAS exem­plen på medi­etren­der 2013 som Nie­man Jour­nal­ism Lab  bett ett antal fram­stående mediemän­niskor i USA fun­dera på. Här hand­lar det om en nöd­vändig omori­en­ter­ing för nyhetsredaktionerna.

Vad orka­nen Sandy lärde oss
De stora tra­di­tionella nyhet­sredak­tion­er­nas organ­is­er­ing kring stora nyheter måste omprö­vas i de sociala medier­nas tide­varv, skriver Michael Maness som leder medieutveck­ling­spro­gram­met vid Knight Foun­da­tion.
Orka­nen Sandy var ett exem­pel på hur resurser ofta slösas bort vid sådana hän­delser och visade också hur vik­tig tro­värdigheten är i rap­por­terin­gen.
Här fanns repor­trar som stod på olika strän­der och talade om att en orkan hade nått land. Under tiden lad­dades tio­tusen­tals YouTube-klipp upp och på Twit­ter fanns en frenetisk mikro-uppdatering av sit­u­a­tio­nen just nu, skriver Maness.
All denna infor­ma­tion var naturligtvis inte pål­itlig men dessa rap­porter ska­pade en liv­full, realtids-rapportering som bety­dde något för män­niskor, på ett sätt som inte ens en hand­full stora nyhet­sredak­tioner kan åstad­komma.
Vad som krävs är nyhet­sredak­tioner som kan fil­tr­era, ver­i­fiera, samla och utveckla de sociala medierna för sina läsare som ett kom­ple­ment till egna repor­trar som rap­porterar effek­tivt och ger sam­man­hang.
Detta kom­mer vi att se mer av under 2013.

Nyhet­sre­porterns död
Heidi Moore, The Guardians ekonomiredak­tör i USA, spin­ner på samma tema: “Nyhet­sredak­tioner kom­mer allt min­dre att handla om dagens nyheter — mobilen (dit alla är på väg) har ändrat det. De blir  mer som war-rooms, eller ett veten­skapligt lab­o­ra­to­rium, där researchteam tänker på hur de ska kunna illus­tr­era, förmedla fakta och ge sam­man­hang oavsett om ämnet är dagsak­tuellt eller inte.“
Repor­trar blir inte belö­nade för scoop utan för att ge sam­man­hang åt hän­delser, organ­is­era dem på ett sätt som tjä­nar läsarna och pre­sen­tera dem i olika medieformer.
Tid­nin­gens webb­sida kom­mer att bestå av små lådor med vik­tig infor­ma­tion grup­per­ade ämnesvis, inte efter pub­licer­ingstid. Detta ersät­ter dagens ver­tikala artikel-på-artikel-format som styrs av vad som hän­der just nu.
I stäl­let för “nyheter” kom­mer jour­nal­is­tiken att handla om “vik­tighet” och varje nyhet­sredak­tion kom­mer själva att definiera vad som är “vik­tig­thet”.
En minoritet av tea­men på nyhet­sredak­tion­erna kom­mer att arbeta som “jour­nal­is­ter” som de är definier­ade i dag, med research och rap­por­ter­ing. Istäl­let kom­mer fram­skjutna roller att innehas av inter­ak­tiva team, experter på sociala medier, pro­gram­mer­are, videoklipp-experter, ljud­ex­perter och andra med tekniska kun­skaper.
En jour­nal­ist blir en “infor­ma­tion­sar­betare” eller en “idéar­betare”, så att alla på en nyhet­sredak­tion är trä­nade i ta ans­var för innehål­let, skriver Heidi Moore.
Det har redan varit en sig­nifikant process mot multimedia-redaktioner, men på många håll är röret fort­farande det­samma: repor­trar gräver fram fakta och sedan ska­par en annan grupp inter­ak­tiva inslag som pas­sar dessa fakta. Det har ännu inte gått så långt som det måste gå.

Detta var sista delen i medieprog­noser från USA. Vad kom­mer att hända i Sverige?

Medietrender 2013: Mer gräv

VAD KOMMER ATT hända med jour­nal­is­tiken under 2013? Det frå­gade Nie­man Jour­nal­ism Lab, knutet till Har­vard i Boston, ett antal fram­stående mediemän­niskor i USA.
Mobilens fram­marsch, nöd­vändigheten av att organ­is­era om nyhet­sredak­tion­erna, Twit­ters osunda för­van­dling och många andra medi­etren­der kom­mer på denna sida de när­maste dagarna.
Här är några nyårstankar att börja med.

Grä­van­dets återkomst
David Skok som leder den Kanaden­siska nyhet­sportalen Glob­al­news skriver: “Det  är min ödmjuka åsikt att 2013 kom­mer att bli ihågkom­met som året då grä­vande jour­nal­is­tik och insik­ts­full kom­menterande jour­nal­is­tik kom till­baka.“
Skok menar att nyhet­sor­gan­i­sa­tioner som dragit in på dju­plo­dande jour­nal­is­tik läm­nar ett utrymme för dem som i stäl­let vill etablera sig som en kraft att räkna med.
Sedan New York Times i mars 2011 införde sin betalvägg på webben har över 300 tid­ningar i USA följt efter.
Vad dessa tid­ningar insett är att det inte går att ta betalt för innehåll som finns gratis på andra håll. För att få betalmod­ellerna att fungera måste prenu­mer­an­ter­nas krav till­fredsstäl­las: att ge per­spek­tiv, tolkningar, kon­text och analys.
Under 2013 när pen­garna från alla dessa betalväg­gar ström­mar in kom­mer tid­ningarna att upp­täcka att de inte har något annat val än att pro­duc­era högk­val­i­ta­tiv förd­ju­pande jour­nal­is­tik som skil­jer sig från mängden.

Förän­dringspulsen ökar
Matt Haughey som ska­pade Metafil­ter, en av de första com­mu­ni­ty­blog­garna, skriver att webben varit main­stream i fem­ton år nu och under de första fem åren såg vi tra­di­tionella medier som tid­ningar och tv-bolag duka under i sön­der­fal­let av inter­net när nya aktörer kom in på banan.
Vad som sker nu, menar Haughey, är att dessa nya aktörer själva håller på att duka under. Blog­gan­det som bör­jade för cirka tio år sedan tas nu över av sociala medier. Men även de stora gigan­terna har prob­lem. Face­book slåss med sina förnyelseprob­lem och sin aktiekurs. Twit­ter smäller in annonser över­allt och hop­pas att det ska ordna sig.
Mobil-plattformen kom­mer att växa. Mycket pen­gar ström­mar just nu till mobi­lap­parna.
Haughey avs­lu­tar: “Jag tit­tar i min kristal­lkula och ser inte så många vinnare eller förnyelse­tren­der som jag vill satsa pen­gar på. Vad jag ser är en massa redan exis­terande bolag som kom­mer att min­ska ännu mer när förän­dringspulsen ökar och den ena förn­yaren efter den andra konkur­rera ut sina medtävlare och under en kort period finnas i strålka­s­tarljuset innan de själva ham­nar på skräphögen.”

Fem medi­etren­der
Ras­mus Kleis Nielsen, pro­fes­sor i kom­mu­nika­tion vid Roskilde uni­ver­sitet, skriver om fem medi­etren­der som kom­mer att fort­sätta att skärpa nyheterna under 2013.
* Fort­satt kost­nad­s­jakt i tid­nings­bran­schen beroende på den dig­i­tala förän­drin­gen och den glob­ala ekonomiska krisen.
* Ännu mer min­skade anslag till nyheter inom kom­mer­siell tv när de matchar tit­tar­nas och annon­sör­ernas önskemål.
* Ökad poli­tisk press på pub­lic service-medier. I USA från kon­ser­v­a­tiva som är emot statlig inbland­ning i mediemark­naden. I Väs­teu­ropa från den pri­vata sek­torns medielob­by­is­ter som pekar på orättvis konkur­rens.
* Fler upp­stickare med jour­nal­is­tiskt innehåll, även icke-kommersiella, lanser­ade under buller och bång som slåss för att få det att gå ihop och dra pub­lik.
* Håll ett öga på Frankrikes och Tysk­lands försök att ändra vil­lko­ren för nyheter på webben och Googels försök att bekämpa detta.

Fler medieprog­noser följer.