Monthly Archives: december 2013

Att korta en text innan den är skriven

Posted on by — No Comments ↓

DEN SOM SKA SKRIVA kort måste vara en bra och dis­ci­plin­erad tex­tredi­g­er­are. För det mesta hand­lar det om att stryka ner tex­ten, men man kan också skriva kort redan från bör­jan.
Om detta talade jag på Ander­sem­i­na­r­iet i jour­nal­is­tik “Kortare och fort­are” på uni­ver­sitetet i Karl­stad den 10 decem­ber (se förra blog­g­posten).
Först några råd när man ska korta en text:
Titta på dis­po­si­tio­nen. Iden­ti­fiera de stora delarna som tex­ten är upp­byggd av för att få en överblick. Att stryka en text kan lik­nas vid trädbeskärn­ing, först tar man de stora grenarna sedan kvis­tarna. Först såg sedan sekatör. Börja inte med att peta på ord­nivå.
Grenar som växer i kors är meningar som säger samma sak, klipp bort den ena. En gren som växer inåt i trädet håller inte fokus, klipp bort!
Med sekatören tar vi bort ord..
… som gör tex­ten lud­dig och oskarp (en slags, fak­tiskt, gan­ska, näs­tan, verkar)
… som återup­prepar andra ords mening (“lud­dig och oskarp”, diverse olika delar, rund oval)
… som förstärker (oer­hörd tragedi, jättestor, fruk­tans­värd)
… som är onödigt långa (prob­lematik, starta upp, ringa upp)
Och ersät­ter fraser med ord (i hän­delse av = om)
Ju kortare text desto större vikt vid varje ord. Men det finns förstås gränser för hur mycket man kan stryka ner en text. Ibland måste den tänkas om och skri­vas om.
Det kan vara bra att tänka kort redan från bör­jan. Vad det är som sparar utrymme? Här är några saker:

  • Begränsa dig redan från bör­jan. Av de klas­siska frå­gorna: Vem? Vad? Var? När? Var­för? Hur? kanske du ska kon­cen­tr­era dig på en eller två.
  • Färre citat. Ta bara med de bästa, skriv med egna ord.
  • Pang på! Und­vik slin­grande inled­ningar. Hoppa in i storyn.
  • Grundlig research. Som­liga tror att korta tex­ter kräver min­dre research. Fel. Ju mer man vet desto lättare är det att se det väsentliga.
  • Berät­tande detal­jer. Hitta sym­boler. Få läsaren att se.
  • Sam­man­drag. Gör ett avs­nitt kort-kort. Men bara ett avs­nitt. Kom ihåg att strin­gens får man genom att välja bort, inte komprimera.
  • Notera när du skrivit hälften. En snabb avstämn­ing: håller min plan?

Ett kort seminarium

Posted on by — No Comments ↓

UNDER RUBRIKEN “Kon­sten att korta en text innan den är skriven” var jag en av föreläsarna på Ander­sem­i­na­r­iet i jour­nal­is­tik på uni­ver­sitetet i Karl­stad den 10 decem­ber. “Kortare och fort­are” var sem­i­na­r­i­ets ämne (andra föreläsare Augustin Erba, Torsten Rön­ner­strand, Sofia Mir­jams­dot­ter och Hen­rik Örne­bring. #Ander­sem­i­na­r­iet)
Det korta skri­van­det har ham­nat i  fokus: 140-teckenstwitter, snabba webb­tex­ter, Metrofier­ing av nyheter och nu har en nov­el­list fått nobel­priset.
Men kort är inget nytt. Ni minns kanske de där rul­lande nyhets­dis­play­erna på hus­fasaderna eller telegram­tex­ter eller vykort eller reklam­slo­gans, för att inte tala om tio Guds bud — där var ju vår Herre även först med de idag så pop­ulära lis­torna.
Ibland är det prak­tiskt omöjligt med långa tex­ter, som i gravin­skrip­tioner och tat­ueringar.
När man bör­jar tänka på kort­skri­vande är det intres­sant att upp­täcka hur många kort­tex­ter det finns inom alla möjliga områ­den.
I min fågel­bok till exem­pel. Där står: “Tyst utom under häck­nin­gen. Van­li­gaste läte en kla­gande vissling piii-lo eller gly-i-hy… I boets närhet kan ibland höras ett märk­ligt, mekaniskt knat­trande ljud, unge­fär som från en avlägsen slåt­ter­maskin.“
Rena poesin i denna fak­taspäck­ade kort­form. Beskrivn­ing av en bivråk för övrigt (tex­ten av Lars Svens­son i Europas fåglar). Han skriver också “mjukt broderande”, “hesa raspiga ram­sor” och “en väckark­locka med däm­pad kläpp (gräshopp­sån­gare).
Att skriva kort tar lång tid. “Ursäkta att jag skriver ett långt brev, jag hade inte tid att skriva ett kort”.
De verk­liga kort­skri­varna poet­erna tar extra lång tid på sig. Den pol­ska poeten Wis­lawa Szym­borska sa: “Det jag skriver på kvällen, läser jag först kri­tiskt på mor­gonen; om det som då blir kvar över­lever nästa vin­ter kan det bli tryckt.“
Inom jour­nal­is­tiken har man kanske inte rik­tigt den tiden. Det vik­tiga är att korta tex­ter skrivs med en med­veten­het om detta for­mats särskilda krav.
Återkom­mer med en kor­tad ver­sion av min föreläs­ning. Inom kort.

Vonnegut om att skriva med stil

Posted on by — No Comments ↓

Stil­säker rådgivare.

FÖRFATTARENKURT VONNEGUT som bland annat skrev “Slak­thus 5″, var en av de mest fram­stående stilis­terna i mod­ern amerikansk lit­ter­atur. Han har också delat med sig av sina stilis­tiska råd.
1982 skrev Von­negut en essä med titeln “How to Write with Style”. Han bör­jar med att fråga var­för vi hela tiden ska för­bät­tra vårt skri­vande. Det hand­lar om respekt för läsarna, menar Von­negut. Om man bara scrib­blar lite hur som helst märker läsarna att vi inte bryr oss om dem. De läg­ger våra namn på min­net och slu­tar läsa.
Här är Kurt Von­neguts sju bedräg­ligt enkla skrivregler:

  • Hitta ett ämne som engagerar dig.
  • Men plad­dra inte.
  • Gör det enkelt.
  • Ha modet att stryka.
  • Var dig själv.
  • Säg det du vill säga.
  • Ha för­bar­mande om läsarna.

Det sista rådet förk­larar Von­negut så här: Våra läsare kräver att vi är sym­pa­tiska och tålmodiga lärare, alltid vil­liga att fören­kla och klargöra, fastän vi egentli­gen vill sväva högt över dem, sjun­gande som näk­ter­galar genom en bril­jant metafor eller en fruk­tans­värt begå­vad mening. Men innerst inne hör vi läsar­nas upp­man­ing: “Snälla! Kom till saken!“
Det är de dåliga nyheterna. De goda är att vi lever i en demokrati där vi kan skriva vad vi vill utan räd­sla att bli bestraf­fade. Så om vår stil är vad vi väl­jer att skriva om, är möj­ligheterna abso­lut obe­grän­sade. Ingen skulle bry sig om hur bra eller dåligt vi uttryckte oss, om vi inte hade allde­les oemot­ståndliga saker att berätta.
Min sam­man­fat­tning av Kurt Von­negut är det den här: Om vi letar efter en egen stil ska vi söka i det vi skriver om.