• Här är några exem­pel på kurser/föreläsningar. Jag är givetvis öppen för önskemål och särskilt anpas­sade insatser.

Reportaget/Berättande jour­nal­is­tik
Reportaget är min hemma­plan. Jag var med på 90-talet när vi skrev lååånga reportage i GP Söndag, 20–30.000 tecken var inget onor­malt. Men det är varken läng­den eller den lit­terära talan­gen som bestäm­mer vad ett reportage är.
Man behöver inte vara någon Hem­ing­way för att skriva reportage. Reportaget är en arbetsme­tod! Det hand­lar om att redan vid researchen samla på sig uppgifter och anteck­ningar som kan använ­das för att levan­degöra tex­ten. Detal­jer, dia­log, scener, per­sonbeskrivningar, dra­maturgi… allt med­verkar till att hålla fast läsaren.
Vad jag gärna talar om är hur man kan använda reportageme­toder även för att få mer när­varo i den van­liga nyhet­s­tex­ten.
Berät­tande
Det är nästa steg, att inse dynamiken i det berät­tande reportaget som går dju­pare och som ger läsarna tex­ter som de inte glöm­mer. Och kanske inte bara ha en gräv­grupp utan också en sto­ry­grupp som job­bar med nyheter. Men det kan också vara en eller ett par intresser­ade och engager­ade skriv­duk­tiga repor­trar som får upp­draget att hitta de förd­ju­pande his­to­ri­erna i nyhets­flödet. En jour­nal­is­tik som sät­ter spår. Ta “casen” till en ny nivå — inte tre prat­mi­nus från 86-åriga Vera, utan var med henne en hel dag.
Läs mer om detta under Kategorier/Reportage.

Skriv-Meccano
Har ni hört två repor­trar diskutera hur de gör när de anteck­nar? Hur de gör när det är bråt­tom? Hur de får flyt i tex­ten? Nej, vi jour­nal­is­ter pratar inte så mycket om hur vi gör när vi job­bar. Men på en redak­tion finns otroligt mycken kun­skap om hantver­ket. Det gäller bara att börja prata med varan­dra.
Och det hand­lar inte om att de som är äldre och har många år i yrket ska lära de yngre. Även en nybliven jour­nal­ist kan ge syn­punk­ter och inspi­ra­tion till den erfarne, om den senare är öppen och har den vet­tiga inställ­nin­gen att skri­vande är en livs­lång läran­de­process.
I Skriv-Meccano plockar vi isär och byg­ger ihop. Metod­sam­talen utgår från skrivprocessen: idé/ research/ sovring/ skrivande/ tex­tredi­ger­ing. Det finns många moment i vårt arbete och två repor­trar arbe­tar inte på samma sätt. Min erfaren­het är att det finns ett uppdämt behov av att prata om hur vi gör när vi job­bar. Det vit­tnar de alltid livliga diskus­sion­erna om.
Kursen kan göras på flera sätt:
* En min­dre grupp, 6–7 per­soner. Delt­a­garna får en meny med frå­gor som de kan välja bland. Så går vi laget runt några varv. Jag sticker in med syn­punk­ter och små “miniföreläs­ningar”.
* Det kan också vara så att jag “utbil­dar” en grupp skriv­in­tresser­ade som sedan kan bli coacher och leda vidare sam­tal på redak­tio­nen under en län­gre period. Då går vi också igenom om hur man talar om tex­ter. Att fixa till en text innan den går i tryck är inte “coach­n­ing”. Det är ett dju­pare arbete under län­gre tid där man måste gå in på reporterns arbetsme­toder.
* Större grupp (jag har haft upp till 50 per­soner). Det blir en bland­ning av föreläs­ning och grup­pdiskus­sioner. De senare myn­nar ut i en allmän diskus­sion — inte trista grup­pre­dovis­ningar.
* Kon­fer­ens­föres­läs­ning. Jag kan som ett inslag i en redak­tion­skon­fer­ens hålla en snabbföreläs­ning om skrivmetoder.

Krönikor/kåserier
En jour­nal­is­tisk genre som många kän­ner sig kallade till…
Vi benar upp begrep­pen och förd­ju­par oss i vad som krävs för en bra per­son­lig text. Jag har arbe­tat som nyhet­skrönikör i Göteborgs-Posten i 15 år och skrivit kåserier i samma tid­ning i över 30 år. Det hand­lar om att göra krönikan spet­sig, angelä­gen och läsvärd.
Och vi tar humorn på allvar.

Skriv­in­spi­ra­tion
Jag pratar om mitt eget skri­vande, lyck­ade jobb och intres­santa miss­ly­ckan­den. Hur man kan bibehålla gläd­jen och inspi­ra­tio­nen. Kanske har jag med mig min mångåriga arbet­skom­pan­jon, fotografen Peter Claesson.