NÄR DISNEY motiver­ade klip­pen i Tomtens jul­verk­stad var ordet “anpass­ning”. Den mer allmänt spridda rasis­men på 1930-talet, när fil­men gjordes, har först idag blivit kon­tro­ver­siell.
Fil­men firar i år 80-årsjubileum och man kan naturligtvis fun­dera över var­för dessa klipp kom­mer just nu. Men vi ska också komma ihåg att Dis­ney är ett multi­na­tionellt kom­mer­siellt före­tag som naturligtvis vill stöta sig med så få som möjligt.
Tre klipp har gjorts. Det första på en docka som är en dum blondin som har svårt att säga en sån enkel sak som “Mama!“
Det andra klip­pet är vis­serli­gen en stereo­typ bild av en fär­gad flicka men hon kan lika gärna vara en före­bild, för hon är smart. Hon har koll på hur det gick för tje­jen innan och säger omedel­bart “Mam­sen” och oke­jar sig själv. Det är sådana barn som tar sig fram här i livet.
Det tredje klip­pet är en man i grön frack och kubb som utför en kosack­dans. Jo, han har skägg och stor näsa också. Men är det någon som tänkt på honom som jude? Inte jag i alla fall. Inte för­rän Dis­ney påpekade det.
Ska man härleda folks eventuella religiösa hemvist med vägled­ning av deras näsor? Det är trots allt skill­nad på den här dansaren och Albert Engströms sluga köp­män.
I Tomtens verk­stad sliter små­tom­tarna i högt tempo och med monot­ona arbeten. Det är en bild av den antifack­lige Walt Dis­neys egen teck­nar­fab­rik, där de anställda slavade till dålig lön. Resul­tatet blev en fem månaders strejk.
Kanske är det en stilla protest från fab­rik­stom­tarna att de har slängt alla lek­saker ner i tomtens säck. Det har alltsedan jag var barn för­bryl­lat mig var­för tomten delar ut lek­sak­erna utan julk­lappspap­per om.
Men var­för bråka om Dis­neys tomtev­erk­stad? Det är bät­tre att lungt sitta under sin korkek och lukta på jul­hy­ac­in­ten. Pre­cis som en tjuren Fer­di­nand. Där har ni dessu­tom en som aldrig tänker anpassa sig.