Bra texter börjar med redaktörskapet

STANDARDEN EN tid­nings tex­ter sätts av redak­tör­erna. Att tex­ter blir nog­grant granskade är en stark sig­nal till repor­trarna att på den här redak­tio­nen vill vi ge läsarna bra läsvärda tex­ter. Det går inte att lämna ifrån sig vad som helst och hop­pas att någon fixar till det i slutän­dan.
Sig­nalerna bör ges redan när job­bet ska göras. Hörde Fil­ters chefredak­tör Mat­tias Görans­son sucka över alla frilansare som hade idéer om ett ämne. Just ett ämne men inget mer. Han sak­nade någon dju­pare tanke om vad som skulle berät­tas.
En idé måste alltid kokas ner, stö­tas och blö­tas. Alltid. Även om det är en erkänt duk­tig reporter som alltid läm­nar väl­skrivna tex­ter ifrån sig. Alla måste tvin­gas tänka igenom vad som egentli­gen ska berät­tas.
Minns ett sam­tal för länge sedan med Ulrika Knut­son som berät­tade hur det var på salig Månads-Journalen.
Där hade man extremt pro­duc­er­ade tex­ter. De var oer­hört geno­mar­be­tade, “…för att inte säga över­ar­be­tade”. Alla jobb diskuter­ades igenom ordentligt innan de läm­nades till reportern. Idéerna drogs alltid flera varv. Tex­terna gick runt och ältades. Det rådde ett förtroen­de­fullt förhål­lande mel­lan medar­be­tarna. Ingen pres­tige, berät­tade Knut­son.
Rubriker och ingresser maldes i en särskild kvarn. De måste vara exakt rätt för att passera.
Frilansare fick inte bara en beställ­ning, idéerna knå­dades och vreds. Alla kla­rade inte detta. Det hände att frilansare sprang ut från M-J och ropade: “Aldrig mer!”.
Eller “Aldrig Mehr!”, kanske. För det var chefredak­tören Ste­fan Mehr som drev det språk­liga arbetet in i min­sta kom­mate­cken. När Ulrika Knut­son kom till M-J tyckte hon att han inte var rik­tigt klok. “Han kunde driva folk till vansinne.” Men efteråt insåg hon hur mycket hon lärde sig på den här tiden. I stäl­let för att vara stingslig blev hon tack­sam när andra hade syn­punk­ter på den egna tex­ten.
Det hand­lar om att få en bra atmos­fär på redak­tio­nen. Det är svårt och kräver långsik­tigt arbete. Men fram­för allt att led­nin­gen inser värdet av väl­skrivna tex­ter och hur dessa kan lyfta en tidning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *